tankar i natten
det är en ganska lustig känsla. känslan av att man är hemma. känslan av att det är här man borde vara. känslan av att det är här mitt liv är. när det egentligen inte stämmer alls. hemma är hos mamma eller pappa. jag borde fira Olles två-årsdag på lördag. och mitt liv är egentligen på andra sidan Atlanten där alla mina barndomsvänner finns.
men det är något som drar i mig. något som får mig att vilja stanna här föralltid. alltså inte jobba som au pair föralltid, men det är något som får mig att vilja stanna här i austin. min favoritstad. mitt hem.
man hör om dom som får mer och mer saknad ju längre tiden går, men helt ärligt, ju mer tid jag är här, ju mindre saknar jag allt i Sverige. så klart saknar jag alla personer, men det är en saknad som är kontrollbar. för varje dag som går växer ångesten över att jag är en dag närmre slutet, jag vill inte "hem". jag är hemma.
