jag är mer framåt och kan lätt föra en konversation med en människa jag aldrig träffat innan. jag tar initiativ och pushar folk jag inte ens vet vad dom heter under träningarna. jag kan stå i en klädaffär och börja prata med en vilt främmande person och vad som började med lite hjälp för att nå en tröja slutade med ett samtal om livet. jag kan stå på heb och skämta med killen bakom kassan om ödet. jag tittar inte längre ner i golvet när jag går runt i affärer, jag håller blicken stadigt rakt fram och ler mot främlingar. jag hälsar på alla på gymmet, jämfört med när jag kom hit och knappt vågade möta någons blick. jag älskar grönsaker, jag äter det inte bara för att det är nyttigt nu utan jag väljer det framför pasta för att jag tycker sparris eller spenat eller tomater är godare. och det största bevistet på min förändring fick jag i fredags. 

jag är ofta nykter på fester och jag har oftast kul, men jag skulle aldrig få för mig att prata med en främling eller någon jag känner lite halvt. i fredags var jag nykter på en förfest med tre tjejer jag kände och resten var främlingar. jag skämtade, jag fnissade tills luften tog slut och jag tog "plats". jag var nykter och blev så stolt över mig själv. 

jag älskar mitt nya jag. jag vill inte komma till Sverige och se den underbara jag försvinna. amerikanska jill är så mycket bättre än svenska jill.